Sant eller falskt: vanliga myter om mjäll

FALSKT
Mjäll är kopplat till en obalans av mikrobiomen och utvecklas snabbare i talgrika områden. Denna kombination leder till fett mjäll som ansamlas i hårbottnen i form av tjocka fjäll. Studier har visat att mjäll är vanligare hos män än hos kvinnor[1]. Forskningen tyder även på att mjäll är vanligare hos vissa etniska grupper. En studie visade att mjäll i allmänhet förekommer hos 81–95 % av afroamerikaner, 66–82 % av kaukasier och 30–42 % av kineser.[2] Läs mer om de olika typerna av mjäll.

(TYP) SANT:
Som vi vet uppstår mjäll som ett resultat av för höga nivåer av den jäst som nämns ovan (malassezia), som finns på nästan all vår hårbotten. I den meningen kan mjäll beskrivas som ett återkommande tillstånd. Mjäll kan dock också kopplas till sebumnivåerna i hårbotten, så det är mer sannolikt att tillståndet kommer tillbaka under perioder i livet då sebumproduktionen är högre än vanligt - till exempel under puberteten.

SANT:
Mjäll kan drabba vem som helst när som helst i livet, men det har också kopplats till ett antal yttre faktorer. Ålder, stress och till och med kroppens hormonnivåer kan påverka hur ofta vi drabbas av mjäll. När malassezia kombineras med ökade nivåer av sebum börjar feta flagor bildas. Detta leder i sin tur till att malassezia-cellerna förökar sig ännu snabbare i hårbottnen, vilket skapar en ond cirkel. Detta blir ännu värre för en hårbotten med förhöjd talgproduktion (t.ex. tonåringar) eller de som lider av stress.

Källor:
[1] Manuel, F. et al, ‘A New Postulate on Two Stages of Dandruff: A Clinical Perspective’ in International journal of Trichology 3.1 (2011) pp. 3-6
[2] Borda, L. et al, ‘Seborrheic Dermatitis and Dandruff: A Comprehensive Review’ in Journal of Clinical and Investigative Dermatology 3.2 (2015) 10.13188/2373-1044.1000019.