Varför kan det vara svårt att gå ner i vikt under klimakteriet?

Artiklar skrivna av
Dr. Agnieszka Szmurło

Kanske vill din kropp behålla sin styrka och sina resurser för att ta sig igenom denna utmanande tid. Kanske finns det något annat skäl.

Varför kan det vara svårt att gå ner i vikt under klimakteriet?

Sanningen är att det inte är så speciellt viktigt att förstå varför; det är viktigare att fokusera på att upprätthålla en hälsosam kroppsmassa.

Vikt är en sak, men balans är A och O.

Klimakteriet orsakar hormonförändringar i kvinnans kropp, vilket kan leda till olika åkommor och sjukdomar. Ett resultat av klimakteriet kan vara att gå upp i vikt. Vad är det då som händer i kroppen? Först och främst förändras fördelningen av fettvävnad. Under dina reproduktiva år bildades fett på dina lår och höfter. Nu ansamlas överflödigt fett i bukområdet, som underhudsfett och runt kroppens inre organ(1).

Faktorer som bidrar till viktökning

Fetma är vanligare när man blir äldre av olika skäl, såsom lägre ämnesomsättning och minskad fysisk aktivitet.

Data visar att kvinnor bedömer viktminskning och viktkontroll som de viktigaste livsstilsegenskaperna under klimakteriet. Kvinnor föreslår också att kost och motion är viktiga livsstilskomponenter under klimakterieperioden(2). Så varför kan vi inte gå ner i vikt under klimakteriet? Förekomsten av fetma hos kvinnor är högre efter klimakteriet än före(3). I genomsnitt går kvinnor upp cirka 0,7 kg per år under medelåldern (i åldern 50–70 år), oberoende av deras ursprungliga kroppsvikt (4). Det är viktigt att känna till att fetma är vanligare när man är äldre av olika skäl, till exempel sämre ämnesomsättning och minskad fysisk aktivitet(5).

Bortsett från åldrandet utsätts kvinnor i medelåldern för flera unika och potentiellt sammankopplade faktorer som gör att man lättare går upp i vikt. Hit hör östrogenbrist, humörsvängningar och sömnstörningar. Befintliga studier stödjer dock teorin att viktökning hos medelålders kvinnor främst beror på åldrande och livsstilsförändringar, och att klimakteriet i sig inte leder till någon betydande viktökning efter åldersjustering. Detta innebär att rätt kost och fysisk aktivitet leder till en hälsosam kroppsmassa(4). Här följer några enkla regler för vad du ska äta.

Vad du bör äta:

Varje dag

Spannmål: en eller två portioner per måltid i form av fullkornsbröd, fullkornspasta, ris och annat

Grönsaker: Två eller fler portioner per måltid, minst en ska konsumeras rå (en måltid/dag)

Frukt: En eller två per måltid. Välj oftast frukt som dessert.

Vatten: dagligt intag på 1,5–2 l (motsvarande sex till åtta glas)

Mejeriprodukter: Intas i måttliga mängder, främst mjölkprodukter med låg fetthalt

Olivolja och rapsolja ska vara den huvudsakliga källan till lipider i kosten

Kryddor, örter, vitlök och lök är ett bra sätt att minska användningen av salt

Varje vecka

Fisk och skaldjur (två portioner eller er), vitt kött (två portioner) och ägg (två till fyra portioner)

Rött kött (mindre än två portioner, helst magra styckningsdelar) och processat kött (mindre än en portion) ska intas både i liten mängd och bara emellanåt.

Kombinationen av baljväxter (mer än två portioner) och spannmål är en hälsosam källa till växtprotein och lipider som bör betraktas som ett alternativ till kött

Du bör också äta potatis varje vecka (tre eller färre portioner per vecka), och gärna kall kokt potatis eftersom den har ett lägre glykemiskt index.

Ibland

Livsmedel som är rika på socker och ohälsosamma fetter, socker, godis, bakverk och drycker som sötad fruktjuice och läsk bör konsumeras i små mängder eller inte alls – dessa livsmedel innehåller mycket energi och bidrar sannolikt till viktökning.

+ Regelbundet utövande av måttlig fysisk aktivitet (minst 30 min under dagen tre gånger i veckan (6).

Att tänka på när man vill gå ner i vikt under klimakteriet

Fördelningen av fettvävnad förändras. Det förklarar varför kontroll av vikten kan bli en jojosituation som inte är helt upp till dig. Men det kan hjälpa till att äta hälsosam mat och ha en sund livsstil.

KÄLLOR

[1]. Pertyński T, Stachowiak G. Menopause — facts and controversies. Endokrynologia Polska/Polish Journal of[1] [2] [3]
Endocrinology Tom/Volume 57; Numer/Number 5/2006
[2]. Marlatt, K. L., Beyl, R. A., & Redman, L. M. (2018). A qualitative assessment of health behaviors and experiences
during menopause: A cross-sectional, observational study. Maturitas, 116, 36–42.
[3]. Monteleone, P., Mascagni, G., Giannini, A., Genazzani, A. R., & Simoncini, T. (2018). Symptoms of menopause —
global prevalence, physiology and implications. Nature Reviews Endocrinology, 14(4), 199–215.
[4]. Kapoor, E., Collazo-Clavell, M. L., & Faubion, S. S. (2017). Weight Gain in Women at Midlife: A Concise Review
of the Pathophysiology and Strategies for Management. Mayo Clinic Proceedings, 92(10), 1552–1558.
[5]. Addor, F. (2018). Beyond photoaging: additional factors involved in the process of skin aging. Clinical, Cosmetic
and Investigational Dermatology, Volume 11, 437–443.
[6]. Bach-Faig, A., Berry, E. M., Lairon, D., Reguant, J., Trichopoulou, A., Dernini, S., … Serra-Majem, L. (2011).
Mediterranean diet pyramid today. Science and cultural updates. Public Health Nutrition, 14(12A), 2274–2284.

Thank you